Historik - Skogsholms gård

Livet här innan ridskolan

Många gånger har jag suttit här ute och funderat - hur levdes livet här för länge sedan. Hur långt tillbaka har det funnits mänsklig verksamhet på gården. Tankarna har mognat och jag bestämde mig för att försöka ta reda på.

Hur gick jag tillväga

Från min tidigare yrkeserfarenhet inom byggkonsultverksamhet förstod jag att första steget måste bli ett besök hos Malmö Stadsfastigheter där jag studerade bygghandlingar så långt tillbaka som 1939. Att jag inte kom längre bakåt i tiden beror på att Fosie innan dess tillhörde Oxie Skytts Härad, som tillhörde Trelleborgs Kommun.

För att få mer historiskt underlag har jag haft kontakt med och hjälp av Landsarkivet i Härnösand, Landsarkivet i Lund, Malmö Stadsarkiv, Malmö Stadsbibliotek samt stadsantikvarien. Från Landsarkiven erhöll jag förteckning över lagfarter över gårdens ägare sedan några årtionden tillbaka. Via dessa kan man ta sig bakåt och hitta namnen på de som brukat och bott här. Jag har valt att enbart ta med uppgifterna från 1939 och sedan den riktigt gamla historieskrivningen.

Historik

Nybyggnadsritningarna enligt protokoll 594/1939, fastställda 14 juni, anger att den hos myndigheterna registrerade fastighetsbeteckningen var Domkyrkohemmet Skogholm.

Bygglovsansökan avsåg ekonomibyggnad, stall, ladugård, lagerbyggnad, svinstall, hönshus, vedbod, gödselplats. Nuvarande fastighetsbeteckning är Skogholm, vilket omfattar ridskolans område samt de närliggande ängarna och fälten. Ute på fälten har vid olika tidpunkter utförts arkeologiska undersökningar. I text som följer nämnes arkeologiska undersökningar utförda på 70-talet. Det har utförts utgrävningar senare än så. Utförliga uppgifter om dessa finns hos Malmö Museum. Det är böcker man får köpa, som innehåller statistik och är inte lättlästa precis.

1939 och några årtionden framåt

Vi kan tänka oss att människorna här på gården då levde helt av det som marken och djuren gav. Man hade egna skördar, kött, mjölk och ägg från djuren. Säkert kärnade man sitt eget smör. Egna potatis- och grönsaksodlingar. På den tiden fanns inte så många bilar och därmed var luften renare och skördarna ekologiska, det som vi numera så hett eftersträvar. Lantarbetet var tungt och slitsamt, skördehjälpmedlen var av det enklare slaget. Det var mest rent kroppsarbete.

Min tanke var att intervjua någon person från släkten som bodde här på 40-talet. Via lagfarterna hade jag kunnat få uppgift om detta. Det är dock så att uppgifter om personer, från en släkt som fortfarande är i livet, är sekretessbelagda.

Under årens lopp har gården bytt ägare några gånger ända tills att ridskolan bildades här under 1970-talet. Till Malmö
Byggnadsnämnd inlämnades ritningar gällande ändring av bostadsbyggnad (hemman) till ridskoleanläggning. Dessa godkändes i november 1973.

NJA Norrbottens Järnverk AB i Luleå har förprojekterat den första ridhallen (ponnyridhallen) och konstruktören hos NJA hette B. Lundberg. . (Läs vidare om detta på )www.ors.se Örestads Ryttaresällskaps verksamhet här började 1973

Hur området fick sitt namn * 

Skogholm Fosie nr 8 och 19 blev namngivet år 1804 efter ett gammalt marknamn “Skauffholms ager 1569, uppkallat efter en tidigare ägares hustru“. Uppgifter finns om att gården tidigare varit ett slott eller herrgård.
I Skånes kalender utgiven 1878 står följande.

“Österut från byn vid stora landsvägen funnes för några år sedan vallar och gravar vilka en gång omgivet ett slott med namnet Skogholm, vilket blivit i grund förstört utan att historien kan lämna någon säker upplysning om tiden då detta skett.” I Oxie och Skytts härads kalender 1891 säges att Skogholm ännu 1410 nämnes såsom befintligt, utan att källan angives.

Skogholm - en borganläggning i Fosie ** 

Under denna lovande rubrik följer egentligen endast en mycket preliminär notis om en provundersökning, som Malmö Museum, på uppdrag av kommunens fastighetskontor, i november 1974 håller på att slutföra. Framställningen får inledas med ett citat i vilket är sammanfattat allt man tidigare vetat om en borg i Fosie. “Skogholm, Fosie socken, Oxie härad. Skogholm är i nutiden namn på de två domkyrkohemmanen Fosie nr 8 och nr 19, som vid enskiftet omkring 1804 blev utflyttade till en mark i Östre vång i Fosie med namnet Skogholm. Äldre belägg för detta marknamn är Skauffholms ager 1569 Lb 1:433 och Skauffholm 1:434 samt Skogholm Åker 1761 och Skogholms ängarne 1805 i lantmäteriakter“. Detta marknamn skall i sin ordning ha varit namnet på en försvunnen herrgård. Den omtalas 1765 enligt Malmöbyars historia, författarna Billberg, Reisnert, Rosborn.

“På denna Byens ägor i öster vis Stora Landswägen synas Grafwar och Wallar, som omgivit en herrgård, hvilken hetat Skogholmen men hwarföre eller när den blivit ödelagd, det har tiden redan utplånadt.” Varifrån denna uppgift kommit är tills vidare obekant, men den återkommer i senare topografiska arbeten, bl a i Hallmer, Oxie och Skytts härads kalender 1891, sid 45, där det säges att Skogholm ännu 1410 nämnes såsom befintligt utan att källan angives. Denna gamla borgplats (i ortens folktradition benämnd “fästning”) vore värd vidare efterforskningar, så mycket mera som den gamla Fosie socken i nutiden är utsatt för en exploatering som aldrig tillförne.

Att Fosie socken i nutiden är utsatt för en exploatering som aldrig tillförne är i hög grad sant och inom kort är större delen av socknen bebyggd och asfalterad. I sydligaste hörnet av socknen har man efter samtal med Skogholmsbor, terrängbesiktning, studium av topografisk litteratur och Stadsbyggnadskontorets flygbilder i färg kunnat fästa Riksantikvarieämbetets och Fastighetskontorets uppmärksamhet på en till synes ringformig, låg vall, belägen strax söder om skogholmens plantskolor, väster om Fredriksberg och Ystadvägen (Käglingevägen). Vallen avtecknade sig i lämpligt ljus och med måttlig gröda som en låg vall med oval eller rund form och med vallkrönet i stort sett samma nivå längs hela vallen. I folktraditionen har platsen kallats “fästningen”, men somliga påstod att det ingalunda var en fästning utan ett gammalt grustag, där man på 1920-talet fann en grav från mitten av yngre stenåldern och en grop med fynd av boplatstyp från samma tid. Det synes vara så att båda åsikterna har fog för sig.

Det har framgått att undersökningen 1974 och av uppgifter från folk förtrogna med de lokala förhållandena, att området innanför vallen använts som grustag. Man har därför också hämtat grundstenar för byggen i närheten, bl a till Fredriksbergs gård uppges det. Detta är inte alls otroligt, då vallen verkligen är återstoden av en befästning med vall och vallgrav. Innanför vallen har säkerligen funnits någon form av fast hus och andra byggnader. Spåren av dessa är emellertid troligen till stor del förstörda.

Provgrävningens första mål var att konstatera om den ringvallsliknande bildningen var den borganläggning som Gillberg 1765 beskrev som ödelagd, eller endast minnet av ett grustag från 1920-talet. Med säkerhet kan man nu fastslå att vallen är resten av en borganläggning och sannolikt samma anläggning som Gillberg beskrev. Dess inre parti har dock utsatts för grov förstörelse genom grus- och stentäkt. Vid provundersökningen av vallen har inte endast denna förstörelse konstaterats utan även en vallgrav har påträffats. En vall innanför graven har också funnits men denna är genom odling och grustäkt nästan helt utjämnad. Några beräkningar om dess höjd och bredd har ännu inte gjorts. Innanför vallen har emellertid på ett par ställen vid provundersökningen påträffats orörda lager från förhistorisk tid och dessas utbredning kan möjligen ange vallens bredd, då man troligen inte grävt bort något där vallen skulle anläggas. Vallgravens mått kan däremot anges. Bredden har varit minst 7 meter och djupet minst 1,5 meter. Det är inte stora ytor som undersökts vid provgrävningar, vars huvudsyfte var att fastställa om vallen var en borgplats, men vallen finns i alla fyra väderstrecken med samma djup. På två ställen i vallgraven har påträffats bitar av tegelstenar, som av formatet att döma kan vara senmedeltida, men en tidigare datering är också mycket möjlig. För övrigt har inga fynd gjorts, vilka skulle kunna ge någon antydan om borgens ålder. Med hänsyn till vallgravens ytutbredning är det emellertid en mycket liten del, ca 1 procent, av hela vallgraven som undersökts och frånvaron av fynd är inte så märklig. Innanför graven har knappast någon undersökning gjorts eftersom syftet med undersökningen var att utröna vallens karaktär och för den händelse den var en borganläggning, dess utbredning. När man står på marken, eller åker förbi platsen i bil och ser på den obetydligt över kringliggande mark förhöjda vallen syns den vara ringformig. Betraktar man flygfärgbilderna syns den vara sexkantig. När man ser på den nivåkarta, som framställts på fotometrisk väg på grundval av flygbilder är vallen klart kvadratisk med måtten 100 x 100 m. De skärningar av vallgraven som uppmätts vid undersökningen anger också att vallgraven omgett en kvadratisk anläggning. Likheten med bl a det medeltida Lindholmen vid S Lindved, är därmed påtaglig.

Vid undersökningen har som nämnts inga fynd gjorts som kan ge någon antydan om borgens ålder. Troligen har den emellertid uppförts under medeltiden. Benämningen från 1569 “Skauffholms ager” i Landebogen kan antyda att borgen redan då var ruinerad, liksom Gillbergs uppgift klart anger att den 1765 var. På en kart från 1703 kallas platsen Gravarnes åker, vilket också antyder att någon byggnad då ej fanns kvar men att vallgraven fortfarande var synlig, vilket nu inte är fallet. (Kartan återgiven i Oxie Härads Hembygdsförenings årsbok I-II, sid 21.)

Många frågetecken finns kring den borganläggning vars läge och form nu avslöjats genom provundersökningen 1974. De historiska källorna har hittills inte kunnat förmås att avslöja något om dess ålder och ägare. Genom undersökningen har det emellertid fastslagits att borgen Skogholm legat väster om Fredriksberg och landsvägen från Ystad och söder om Skogholmens plantskolor.

Ytterligare arkeologiska undersökningar på borgplatsen skulle säkerligen avslöja mer om Skogholms ålder och konstruktion. En intressant och viktig fornlämning utgör emellertid borgvallen och vid exploateringen av området måste stor hänsyn tagas till den för Malmö-området så ovanliga fornlämningstypen.

*,  ** Källa Bengt Salomonsson, Malmö Fornminnesförening - Årsskrift 1974


Om texten verkar ålderdomlig beror detta på att den är exakt återgiven från källan och får således ej förvanskas (min kommentar).

För de yngsta läsarna vill jag förklara att Lagfart är ett bevis på att man hos myndigheterna blivit registrerad som ägare till ett hus eller en lantegendom t ex. på byråkratspråk kan man uttrycka det så här Inskrivning av förvärv av äganderätt. Man kan också benämna det som stämpelskatt eftersom man får betala en avgift för lagfarten.

Ordet Förprojektering. Innan man startar ett bygge t ex så fastställer man krav och behov för projektet. Man upprättar juridiska handlingar, olika ritningar o s v. När själva bygget/projektet påbörjas har man utifrån förprojekteringen dessa handlingar att rätta sig efter.

Efter mitt lilla historiska projekt har jag nu en annorlunda känsla för platsen och omgivningarna när jag kommer hit. Jag hoppas att ni ÖRS-are som läst detta har haft lite behållning av läsestunden.
Maj 2009/Gunhild Andersson


Sidansvarig: Pernilla Svensson
Örestads Ryttaresällskap   |   Kantyxegatan 15 - 213 76 Malmö    |    040-21 65 11   |    info@ors.se